Etikettarkiv: Mrs Dalloway

Juni 2011: Mrs Dalloway

Titel: Mrs Dalloway.
Författare: Virginia Woolf, 1925
Förlag: Albert Bonniers Förlag, pocketupplaga 2011.
Översättning: Else Lundgren.

Det är, som Maria Sveland konstaterar i sitt förord, en sorglig historia. Clarissa Dalloway ska själv gå och köpa blommorna till festen hon ska vara värdinna för senare på kvällen. Det verkar vara hennes funktion, att vara värdinna, att hålla fester för Londons finaste folk, sedan hon gifte sig med Richard, nån form av politiker. Men så dyker ungdomskärleken Peter Walsh upp och och kanske var det inte så här det skulle bli. Inte bara för Clarissa Dalloway. Kanske var det inte så det skulle bli för Lucrezia Warren Smith, som lämnat Milano för London för maken Septimus skull, hon som får se honom sjunka allt djupare in i sinnesjukdom. Faktiskt alla som rör sig i Woolfs centrala London kanske skulle ha haft det på nåt annat sätt.

Virginia Woolf berättar om de här timmarna (allt utspelar sig under en dag) och det som lett fram till dem i en sorts stream-of-consciousness-stafett. Bilderna är så tydliga, alldeles knivskarpa, och det är jag lite imponerad av.

Musiken
Martha Wainwright,Bloody Mother Fucking Asshole (Martha Wainwright, 2005. Nämns i Maria Svelands förord)
(Woolf nämner Richard Wagner, Johannes Brahms och Johann Sebastian Bach, dock inga specifika verk).

Köpstopp!

Jag scrollar neråt och noterar att under de senaste fjorton dagarna har jag köpt 16 böcker, tolv nya (pocket) och fyra begagnade (inbundna). Så här kan det inte fortsätta. Alltså: numera gäller köpstopp* till den dag då jag läst tio böcker (Mrs Dalloway ej inräknat). Då, å andra sidan, räknar jag med en fet Adlibrisbeställning.

* Köpstoppet gäller inte vid pocketerbjudanden som är bättre än ”köp fyra betala för tre”, inte heller gäller det begagnade böcker som är till försäljning minst 60 kilometer från min hemstad. Vidare gäller köpstoppet inte alls om månadsnederbörden i juli överskrider 72 mm eller om medeltemperaturen understiger tio grader.

Gubbgrinigheter

Började läsa Mrs Dalloway, Bonniers nya pocketupplaga. Texten är så liten och så kompakt och det hjälper inte när Virginia Woolf skriver på i vad som känns som ett helt sjukt tempo. Gubbgrinig, det är vad jag blivit.

Well, well. Läste precis en rolig passage, om Septimus och hans unga, italienska fru:

Hon hade rätt till hans arm, fastän den var utan känsla. Han gav henne, som var så naiv, så impulsiv, bara tjugofyra, utan vänner i England, och som hade lämnat Italien för hans skull, en bit skelett.

Köpfest

20110622-205254.jpg
Vi var på utflykt igen. Vi hamnade i en ny bokhandel igen. Fyra för tre. Att man aldrig lär sig.