Etikettarkiv: A heartbreaking work of staggering genius

April 2011: A heartbreaking work of staggering genius

Titel: A heartbreaking work of staggering genius
Författare: Dave Eggers, 2000.
Förlag: Picador, pocketupplaga 2001.

Okej, Daves mamma och pappa dör i cancer inom loppet av några veckor. Dave, hans syster Beth, båda tjugonånting, och deras lillebror Toph, sju år, säljer huset i Chicago och flyttar till San Fransisco och försöker leva sina liv, skaffa utbildning och uppfostra Toph.

Det är en hjärtvärmande historia, om hur Dave tar hand om Toph. Hur de försöker bearbeta föräldrarnas död, hur de försöker gå vidare och skaffa sig en framtid. Det är ganska roligt också, som när Dave söker till Real World eller när han föreställer sig hur de sociala myndigheterna ska ta Toph ifrån honom.

Jag gillar verkligen hur Dave Eggers då och då liksom bryter sig ur historien för att kunna berätta vad han ska berätta. Som när han mitt under en diskussion med Toph, då kanske tio år, säger ”You’re breaking out of character again”, och Toph snarare blir en del i hans egen inre dialog.

Det var det.

Annonser

Världsbokdagen

Okej, idag är det tydligen världsbokdagen. Två saker har jag tänkt hinna med:

1) Lyssna på Bok- och biblioteksmässans inspelade seminarium om klassiker, med Susanna Alakoski, Bengt Ohlsson, Eva Bonnier, Magnus Bergh och John Chrispinsson.
2) Läsa färdigt A heartbreaking work of staggering genius.

Länkar:
Bokmässans seminarier.

Minnesordet

Idag är det 17 år sedan de hittade Kurt Cobain död. Jag läser Dave Eggers och han citerar en artikel ur det andra numret av Might Magazine, som kom ut strax efter Cobains självmord. Jag försöker mig inte på nån egen, pajig översättning, vi tar det på engelska.

It’s so hard to believe you’re gone. Even now, I wake with a sense of disbelief. You’re gone. Each morning, I rise reluctantly, wondering whether to live the day or just let it wash over me. I walk numbly, listlessly, drifting like a phantom. I feel apart from my body. I am half a person. You’re gone.
From the start, everybody knew you were different. There was something more there. A mysterious glow, a strange, unfamiliar beaty. But somehow, I felt like I’d known you all my life. Maybe I did. Could it be?
I always believed in you. And I believe you always believed in me. You spoke to me, about me, for me. During some of my most trying times, you shone like a beacon of guidance and strength. A rock. Someone real! I idolized you, I wanated to be you.
Some said you were messed up, disturbed – a bad role model. Some said power changed you, that you couldn’t handle it. They said your style was scandalous, your conduct immoral. And that’s true. You were abrasive, gritty, and tough. You were reckless. A loner. And sometimes you just made me mad. But that’s because I loved you and because, despite everything, I always trusted you. And then it happened. But it wasn’t your fault. It was our fault. My fault.
For everything we put you through, that life put your through, that you put yourself through, I’m sorry. Your struggles with fame, with success, with the press – I know you really never meant to hurt anyone. How can a butterfly cause harm? It is with high hopes and a full heart that I say: Richard Milhous Nixon, beautiful butterfly, fly free, fly strong, live forever. I love you.

Arrgghhh!

Jag saknar verkligen tidningen Sex, Ika Johannessons och Vejde Gustafssons intervjutidning om populärkultur. I nummer 6 (2004) finns intervjuer med bland andra skejtaren Stacy Peralta, Juliette Lewis och Jennifer Herrema från Royal Trux. Och med Dave Eggers.

Dave Eggers tokslog med sin A heartbreaking work of staggering genius (2000), en självbiografisk bok om en drygt 20-årig kille som när hans mamma och pappa dör inom loppet av några veckor får uppfostra sin sjuårige lillebror. Med pengarna från A heartbreaking… startade Eggers sitt eget förlag, McSweeney’s, som förutom att ge ut böcker och tidningen The Believer, driver skolor för barn med inlärningssvårigheter. Och en affär som säljer piratrekvisita (eftersom hyresvärden ville ha en butik i byggnaden).
Sedan A heartbreaking… har Eggers gett ut flera böcker och en massa annat (han skrev till exempel manuset till filmen Away we go (2009) tillsammans med sin fru Vendela Vida), men jag börjar med A heartbreaking work of staggering genius.

I Sex berättar Dave Eggers om sin första uppläsning av boken:

Jag borde ju ha fattat att något märkligt höll på att hända när jag hade min första uppläsning och publiken bestod av en massa mammor. Jag fattade inte vad de gjorde där. Boken är full av fula ord, den handlar jättemycket om en tidning och om andra saker som är osmakliga och oattraktiva för den fyrtiofemåriga medelmamman, för att inte nämna mormödrarna. Jag förstår det faktiskt fortfarande inte. Boken var inte skriven för en storpublik och för varje nytryck så tog jag bort stycke efter stycke. ‘Fan, jag hade ju inte behövt säga det där’ …. klipp klipp, borta! Men den sålde bara bra i USA, för den är väldigt amerikansk.